
Föreläsningen – "Besvärliga fruntimmer: Sveriges första kvinnliga jurister", efter hennes bok med samma namn – gav en historisk inblick i kvinnors väg in i juristyrket, de hinder de mötte och utvecklingen fram till idag, och avslutades med en diskussion om kvinnors plats i dagens juristprofession.
Jag tog framför allt med mig hur sent kvinnor fick tillträde till den juridiska arbetsmarknaden i förhållande till juridikens långa tradition, och att etableringen i yrket därför är ett relativt nytt fenomen. Trots att kvinnor i dag är i majoritet på juristprogrammen är de fortfarande underrepresenterade på de högsta nivåerna, där arbetsvillkor och förväntningar – inte minst långa arbetstider – påverkar karriärval. Det blev tydligt att jämställdhetsfrågan är högst levande och att förebilder spelar en central roll för att synliggöra möjligheter och bryta normer.
Föredraget gav mig ett rättshistoriskt perspektiv på att rättens strukturer och normer är historiskt formade och fortfarande föränderliga – en insikt som ligger nära det kritiska och funktionalistiska förhållningssätt jag arbetat med i bland annat AIoR-1 och PCIL-uppgifterna. Som kvinna på väg in i professionen blev det dessutom en påminnelse om att den utveckling jag är en del av är både ny och pågående.